Tävlandet har legat lite lågt.
Från det hon var 1 tills hon blev 3
var vi rätt så aktiva.
Sedan gjorde vi ett uppehåll då vi
tränade in eliten.
Under 2007 startade vi för
första gången i elit och målet var
SLch innan året var slut, villket vi
nu klarade, om än med ett nödrop.
Det var inte helt lätt, det krävdes
6 tävlingar, och varje gång tänkte
jag att nu struntar jag i detta,det
är för svårt.
Men hur det nu än var så kunde jag
liksom inte låta bli. Jag har aldrig
trott jag var en tävlings människa
men ständigt upptäcker man nya
sidor.
När vi fick sista 1:an tänkte jag
att hjälp så skönt nu behöver jag
aldrig mer göra detta!
I dag tänker jag att över 290p kan
väl inte vara så himla svårt, ska
bara fixa till en del saker först.
Det är väl så det är, när det har
gått en tid blir man sugen igen och
så har man visst flyttat fram sitt
mål.